| Genrer: | War, Drama, Action |
|---|
Generation Kill bygger på Evan Wrights verklighetsbaserade bok från 2004. Under serien utspelas de första 40 dagarna i Irakkriget. Vi får följa den grupp marinsoldater som ledde invasionen i Operation Iraqi Freedom.
I Camp Mathilda i norra Kuwait förbereder sig marinsoldater ur B-kompaniet inför det första steget i invasionen av Irak. De får tampas med uttråkning, lära sig nya regler och gräma sig över en trasig kaffemaskin i väntan på sina order. Strax innan avfärden får de veta att en skribent från Rolling Stone ska följa med pluton 2, ihop med gruppbefälet Brad “Iceman” Colbert, föraren Ray Person och vicekorpral Harold Trombley. Soldaterna bryter upp och beger sig mot Irak och en osäker framtid.
B-kompaniet tar sig norrut, mot an-Nasiriyya, med order om att skjuta mot alla beväpnade irakier. Kompaniet beordras också att korsa Eufrat på natten, men når ändå an-Nasiriyya först på dagen. Trots det avlossas nästan inga skott. Ett misstag från kompanibefälet “Encino Man” bidrar till att de hamnar efter de andra på väg mot Mesopotamien. Det ivriga B-kompaniet får till slut också en första kontakt med fienden och Trombley dödar för första gången. Lättade över segern firar plutonen med att raka av sig sina mustascher.
B-kompaniet får order om att ta sig till staden Ar-Rifa för att hantera en farlig situation som skapats av kompanibefälet. Väl framme får de nya order: Att säkra ett flygfält som försvaras av det irakiska republikanska gardet. För att de ska hinna i tid beordras B-kompaniet att marschera dygnet runt och skjuta alla irakier i sin väg, vilket leder till att Trombley råkar skjuta två irakiska pojkar. Kompaniet lyckas ta flygfältet utan några dödsfall. De två pojkarna evakueras för att få vård och Trombley varnas om att händelsen kan komma att utredas.
Efter språngmarschen för att säkra flygfältet är plutonen långt före resten av trupperna och får tid att vila ut, men deras lastbilskonvoj har plundrats och maten tryter. A-kompaniet får order om att bärga en marinsoldats kropp i Ah-Shatra. De stöter på en grupp irakiska frihetskämpar på vägen. Samtidigt fortsätter B-kompaniet norrut och lyckas sätta upp en vägspärr utanför Al-Hayy. Att veta vilka bilar man kan våga stoppa visar sig vara en grannlaga uppgift. När A-kompaniet återvänder får de ta över, men deras uppdrag till Ah-Shatra har väckt fler frågor än det besvarade.
B-kompaniet är frustrerade över krigets oförutsägbarhet och Colbert får svårt att försvara sina överordnades agerande. Rekognoseringsenheten har fått information om ett bakhåll vid en bro och man skickar in stridsvagnar, men när B-kompaniet ska över bron upptäcker de att fienden inte är besegrad. De lyckas komma undan i stort sett oskadda. Dagen efter inser de att fienden inte är den de hade väntat sig. Nästa uppdrag är att sätta upp ännu en vägspärr och förstöra en av det republikanska gardets utposter, i områdets enda skola. Krigets långtgående effekter fortsätter att påverka soldaterna.
De interna maktspelen mellan befälhavarna börjar bli allt tydligare. “Captain America” är överentusiastisk när han försöker underkuva en fånge och hans mannar börjar ogilla hans ledarskap allt mer. Bataljonen får i uppdrag att eskortera hundratals civila ut ur Bagdad. De kan inte värja sig mot känslorna och försöker hjälpa flyktingarna. Colbert och hans enhet inser att med Bagdad som nästa anhalt kan deras roll i kriget vara överspelad, men Ferrando längtar ut i strid igen. Soldaterna är osäkra över vad som väntar.
B-kompaniet når Bagdad och förvånas av stadens storlek och utbud. De flyttar in i en övergiven cigarettfabrik och Fick vägrar att följa en order som skulle försätta hans trupper i fara. Språksvårigheter gör att kompaniet bara kan skicka ut enstaka patruller, men de inser ändå snabbt att irakierna står inför mycket större problem än de hade anat. Deras försök att ge hjälp hindras av bristande resurser, kontraorder, upprörda invånare och kulturkrockar. De firar sin sista kväll i Irak med en vänskapsmatch på en fotbollsarena och pratar om den tid som har varit.
